Mötet med Kuratorn var bra hon skulle själv knalla ner och söka upp min läkare och förklara läget att nu måste nåt göras.

Hon tyckte jag skulle ta en arbetsdag i taget och känna mig för själv hur det känns. För det är ju bara jag själv som känner det.

Kom hem , hämta sonen på bussen sen hem och en prommis med jycken innan det var dags att bege sig motvilligt mot jobbet.

Kvällen var som tur var lugnare än vanligt , men mitt minne sviktar pga ett stort inre stresspåslag ansåg kuratorn att det beror på.

Känns inte helt ok att dubbelkolla sig själv hela tiden vid medicingivning och signeringen vilket jag missat 1 gång. Ok det är inte hela världen , men känslan att vara komplett på jobbet falerar vill jag lova.

Imorgon ledig dag Tack å lov känner jag nu.

Låter kroppen känna efter själv om vad jag klarar och orkar på fortsatta veckan. Ja jag måste kanske inse: Jag är inte stålkvinnan jämt ....

Nu natt och väckning av mina änglar tidigt imorgon igen.

Godnatt alla goa <3

Ja som sagt .... livet är inte riktigt på min sida nu

Efter 3 veckors sjukskrivning var det dags att prova att jobba , tyvärr har inte min läkare hört av sig trots 2 mail från mig om att jag vill ha kontakt. Och första dagen blev ingen bra start alls.

Helgen som var for vi upp till vår sommarstuga för lite mys och avkoppling även det avbröts med ett abrupt uppvaknande på lö-morgon. Ska gå ut på dass och upptäcker att bastun som vi nyss invigt för 3 veckor sedan brunnit upp under natten.

Vilken morgon alltså , känslorna svallade , kroppen skakade , feberkänsla och chock. Tårarna kom och gick hela fm innan vi till slut helt sonika packade ihop och for hem och lämnade förödelsen bakom oss. Har aldrig lämnat stugan så ostädad nån gång , disken står ff kvar odiskad i diskmaskinen.

Väl hemma kom ju tankarna på att det var ju tur att det regnat som det gjort denna sommar , annars har vi nog inte suttit här idag , elden hade vandrat i slänten mot stugan men eftersom det är så blött och det började regna på natten så slocknade den själv tack å lov. Stugan är ju en timmerstuga som jag antar brinner alldeles för fort.

Så nu får man ju ändå säga: det var ju tur det BARA var bastun.

Var i alla fall på jobbet igår men om det var speciellt givande kan jag inte hålla med , höll mig för det mesta undan vissa jobbiga boenden , helt i egna tankar under samtalen mellan oss personal.

Idag ska jag träffa kuratorn igen sen jobba kvällen å se om det går eller ej. Gruvar mig för tydligen är kvällarna väldigt jobbiga nu.

Så jag får se vad kuratorn säger och hur jag känner mig ikväll.

Jag hoppas att kuratorn kan hjälpa mig angående kontakten med min läkare efter vårt möte idag.

Nä nog om skiten

Kram alla goa <3