Ja som sagt ska väl börja från början ...

2008 första cellförändringen visar sig , en elak CIN 3  , Får då göra en konisering av en duktig läkare under lokalbedövning. Väntar på provsvar i x-antal veckor , provsvaret kommer så klart på en fredag. Ja ett negativt så klart, ska då in på nya provtagningar bla där det ska hyvlas i livmoderhalsen och sugas längst uppe i livmodern Å jisses vilken smärta det var att utstå å då har jag en hög smärttröskel ändå. Och efter denna hemska upplevelse är klar säger den dumma läkaren: Ja nu var du duktig för det här brukar vi söva folk för..... What!!!??? kände jag då , å det säger hon nu inte ens erbjudit lokalbedövning   

Ja ja inget att göra åt går därifrån med en fruktansvärd värk i magen men det är ju gjort i alla fall. Får vänta x-antal veckor innan svaret dimper ner i brevlådan så klart en fredag igen. Negativt svar även denna gång.

In på en ny konisering den andra inom en 6 månaders period inte så kul , denna var mer smärtsam en den första och så klart med en ny läkare. Sagt å gjort bara härda ut. Väntar åter igen x-antal veckor men denna gång dimper det ner ett positivt svar   Dom är borta.

Blir så klart kallad efter 1 år nya prover tas och negativa svar kommer men efter någon månad har dom försvunnit , tack å lov.

Går ca 10 månader får jag ont i magen och får blödningar , in på nytt cellprov och diverse undersökningar. Men även denna gång är det bra men efter 2 månader kommer den årliga kallelsen så jag går dit ändå Ja å så var dom tillbaka dom jäklarna    Nya prover , knipsningar m.m nu börjar det bli svårt att slappna av i den stolen vill jag lova.

Men som sist försvann dom själva.

1 år ramlar förbi samma visa om igen negativt , hemska undersökningar som vanligt där jag verkligen inte kan slappna av längre är som en fiolsträng och tycker till och med det löjliga cellprovet är vedervärdigt. Men så är det bra ett tag igen.

Tills vi kommer till i år åter igen upp i den hemska stolen , negativt svar , knipsa , badda med jod och ättika m.m

7 veckor går jag ringer x-antal gånger för att höra om provet kommit bort men nej det har det inte men provet var ofullständigt så det måste tas ett nytt   NEJJJJJ!!!! då känner jag paniken och känslan av att nån sparkar undan fötterna på mig , jag klara det inte mer vill sövas. Men det gör dom inte för såna saker.

Drar en fuling och trycker i mig Tradolan och alvedon före nästa provtagning som gick bättre än annars i alla fall.

Väntar åter igen 6-7 veckor då jag får svaret att det måste koniseras. Ja men inte i vaket tillstånd vill jag lova.

Får äntligen komma på op och sövas och innan op pratar jag med min läkare som jag hade vi första koniseringen då vi bestämmer att blir det inte bra nu så gör vi en Hysterektomi (dsv tar bort livmodern)

Så går veckorna efter 4 veckor ringer jag inget svar 5 veckor 6 veckor jag ringer varje vecka när det gått 10 veckor är jag riktigt förbannad då svaret i örat på mig att tappa fotfästet helt: Nä provet dom tog har fallit i 3 bitar så det måste bli ett nytt prov igen då är det en vikarie för min läkare. Då rann bägaren över allting som jag svalt och svalt med smärta vart alldeles för påtagligt.

Så nu har till å med jag insett att jag mår inte bra , så jag kontaktade en kurator själv där jag går nu.

Mer om det i nästa inlägg för nu kommer bästa svärmor för att dra med mig ut i skogen    Kan jag behöva.

Kram alla goa <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är jag väldigt glad att jag haft lilla dottern hemma idag med halsont och feber , för annars har den kunnat gå hur som helst. Nu har man haft lite fokus i alla fall.   Har haft en TOM dag å då menar jag TOM , själen känns som den går sönder el...

Jaha jag jobbade förra veckan utan större förtjusning från min sida. På fredagen var det många gånger jag fick bita mig i tungan för att inte tålamodet skulle brista. Helgen gått och den var trevlig som vanligt när man får umgås med nära och kära o...

Idag är ingen bra dag , feber , illamående , skakig , hela kroppen känns konstig. Sitter nu och gruvar mig för en arbetskväll jag hoppas verkligen jag har en ordinarie med mig eftersom jag känner mig så här redan nu , sen har jag ångest för att g...

Mötet med Kuratorn var bra hon skulle själv knalla ner och söka upp min läkare och förklara läget att nu måste nåt göras. Hon tyckte jag skulle ta en arbetsdag i taget och känna mig för själv hur det känns. För det är ju bara jag själv som känner d...

Ja som sagt .... livet är inte riktigt på min sida nu Efter 3 veckors sjukskrivning var det dags att prova att jobba , tyvärr har inte min läkare hört av sig trots 2 mail från mig om att jag vill ha kontakt. Och första dagen blev ingen bra start al...